Vårdköerna i Stockholm har ökat mer än 43 procent efter den nya politiska inriktningen. Patienterna måste gå före ideologi.
Vårdkris Stockholm
4935 kvinnor i Stockholm väntade mer än lagens 3 månader för att få kvinnosjukvård. Det är 700 fler kvinnor än som väntade på vården 2023
Regionen stänger närakut för att den är privatdriven. Den avlastar sjukhusakuterna med 35 000 patientbesök varje år. Stockholm har redan längst kö på akuten.
4935 kvinnor i Stockholm väntade mer än lagens 3 månader för att få kvinnosjukvård. Det är 700 fler kvinnor än som väntade på vården 2023
Vårdköerna ökar snabbast i Stockholm
I januari 2023 började nya politiska inriktningen för Region Stockholm gälla. Då väntade, enligt SKR, 3871 av patienterna längre än vad lagen tillåter.
Ett år senare är det 5568 patienter. Under samma tid har hela landets vårdkö ökat med 1 procent. Det innebär att ungefär hela Sveriges ökningen av vårdköerna sker i Stockholm under 2023.
Det är en extrem ökning där den största förändringen handlar om nya politiska beslut om att begränsa antalet vårdgivare utifrån ideologi snarare är att styra vården utifrån medicinsk logik.
Eftersom att vårdköerna har stora förändringar mellan månaderna kommer vi årligen följa vad det innebär för patienternas rätt till vård i tid.
Källa: SKR, Väntetider i vården.
En politiskt skapad kris
De som bestämt detta är Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet. Deras idé är att vården styrs mer rättvist när politiker bestämmer vilken doktor patienten får träffa.
Det finns förändring av vården som är helt avgörande, men dessa ändringar utifrån ideologi istället för medicinsk logik är förödande.
Konsekvenserna av ideologiska kontrollen är omfattande.
Stoppa nedläggning av närakut
Region Stockholm stänger närakut för att den är privatdriven. Den avlastar sjukhusakuterna med 35 000 patientbesök varje år. Stockholm har redan längst kö på akuten. Nu blir det ännu längre och patienter blir lidande. Detta är ett tydligt exempel på när politikers behov, inte patienters behov, får styra.
Att flytta patienter från närakuterna till sjukhusen kommer ge högre kostnader, för exakt samma diagnos. Vårdbesök på en närakut kostar ca 1400 kr mot samma besök på akutsjukhusen som kostar ca 4000 kr. Detta eftersom ett akutsjukhus ska kunna ta hand om alla patienter.
+280%
Högre kostnad per patient på ett akutsjukhus jämfört med närakut
Patienterna från närakuten kommer gå till Södersjukhuset och St Görans akutsjukhus istället.
Med exakt samma akutuppdrag kommer redan överfulla akuter svämmas över och drabba svårt sjuka äldre trängs undan.
Socialstyrelsen ser ett samband mellan antalet besökare på akuten och tid till läkarbedömning: ju fler besökare, desto längre tid.
Men det finns sjukhus som bryter mönstret. Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm som tar emot 84 000 besök på ett år men ligger under rikssnittet i tid till läkarbedömning. Stockholmsvården behöver fler privatdrivna sjukhus som St Göran.
Stoppa nedläggning av kvinnosjukvård
Det nuvarande styret stoppar valfriheten inom kvinnosjukvården. De motiverar förändringarna med att regionens kostnader dragit iväg genom “överkonsumtion av vård”. Men det är dock svårt att föreställa sig att kvinnor skulle söka hjälp hos en gynekolog utan goda skäl. De ökade kostnaderna beror snarare på att fler får vård i tid, vilket rimligtvis bör betraktas som en framgång.
Nu förlorar privata gynekologer sina kontrakt och patienter sina gynläkare. Istället ska dessa patienter belasta de dyra akutsjukhusen med längre köer.
+700
Fler kvinnor som inte fått den vård de har rätt till enligt lag.
4935 kvinnor i Stockholm väntade mer än lagens 3 månader för att få kvinnosjukvård. Det är 700 fler kvinnor än som väntade på vården 2023. När en så stor del av kvinnosjukvården drivs privat och hotas innebär det sannolikt att fler kvinnor kommer få vänta olagligt länge på vård. Det är politisk ideologi framför vårdbehov.
Källa: Väntetider i vården, SKR april 2024.
Därför gör Synaps detta
Synaps är en tankesmedja som samlar sjuksköterskor och läkare för en vård byggd utifrån patientens rättigheter. Detta snarare än som i dag utifrån regionens möjligheter. Vi tycker att den svenska modellen med gemensamt finansierad sjukvård där plånboken inte styr är det finaste vi har, men den fungerar allt sämre.
I dag lider människor i väntan på vård. Det finns exempel på människor som betalat det yttersta priset i väntan på vård. I Region Stockholm sker nu den största politiska omläggningen av sjukvården i Sverige där vårdgivare stoppas och hindras bara för att de är privat drivna.
+43%
Längre vårdköer sedan den nya vårdpolitiken beslutades
Synaps menar att all vård inte ska vara privat driven, men den som vård som ges lika bra, träffar fler patienter och är billigare borde vara privat driven - då räcker vården till fler.
Nu släcks vård av hög kvalitet och hög tillgänglighet ned och vårdköerna har ökat med mer än 43 procent sedan nya rödgrönas vårdpolitik beslutades.
Nedläggningshotade mottagningar
Alla dessa vårdmottagningar berörs av omedelbara stopp eller väsentliga begränsningar av vårdvalet i regionens Omställningsplan. Källa: Region Stockholm, Hälso- och sjukvårdsförvaltning.
Kritikstorm mot nedläggning
Privat vård ger dubbelt så mycket för pengarna
Tyvärr väljer sjukvårdspolitiker runtom i landet att ställa patienter i kö, hellre än att utöka samarbetet med privata vårdgivare. Stockholmarna kan få dubbelt så många operationer per skattekrona. Det visar en ny rapport från analysföretaget Sirona. Med privata vårdgivare får man för samma kostnad 65 procent fler knäproteser, 80 procent fler höftproteser, drygt 150 procent fler starroperationer och mer än 200 procent fler framfallsoperationer.
.png)
.png)
För vilka försämras vården?
Gustaf Drougge - Generalsekreterare Synaps
Stoppa avvecklingen av kvinnosjukvården
Madina Refoi - Läkare
Vård motsvarande ett sjukhus läggs ned
Gustaf Drougge - Generalsekreterare Synaps
Hur funkar det svenska vårdsystemet
Ansvaret för det svenska sjukvårdssystemet är uppdelat på olika nivåer. Staten, dvs riksdagen beslutar om lagstiftningen och lägger därmed grunden för hälso- och sjukvården och regionerna bedriver och finansierar den. Den svenska sjukvården finansieras genom offentliga medel. Du och jag betalar för sjukvården. Och varje skattebetalare förväntar sig också att vården ska finnas där när man behöver den.
Men så är det tyvärr inte idag. Regionerna klarar inte av sitt uppdrag. Trots att cirka 11% av Sveriges BNP går till hälso- och sjukvården, vilket är högt i jämförelse med många andra länder.
Såhär funkar sjukvården i Sverige
Kontakta dina politiker
Följande politiker är de ansvariga för den nuvarande sitationen. Gör din röst hörd, hör av dig till dem för förändring.
Att höra av sig är enkelt, såhär kan ett epost till politiker se ut:
Ämne: Sjukvårdskris
Till: aida.hadzialic@regionstockholm.se
Hej,
Jag är mycket missnöjd med utvecklingen för vårdköerna i Stockholm. Jag vill att ni prioriterar patienternas rätt till vård i tid och undrar vad ni ska göra för att åtgärda den explosion av vårdköerna ni orsakat?
Regionråd
Jonas Lindberg (V)
Epost:
jonas.lindberg@regionstockholm.se
Är du också drabbad?
Vill du förändra vården?
Skriv till oss.
